Vikingadramat Arnljot, som omfattar tre akter, hämtar sin inspiration från historiske Arnljot Gelline i Snorre Sturlassons saga om den norske konungen Olav II Haraldsson – den helige. Dramat utspelar sig i den betydelsefulla brytningstiden mellan kristendom och hedendom, då norska och svenska kungar gjorde anspråk på Jämtland.
Akt I: Frösötinget, Juni år 1025
Arnljot har återvänt till Jämtland efter flera års vikingafärder i österled. Han finner sin släkt vanärad och sin trolovade Gunhild gift med en annan. Tillsammans med Sigurd i Slandrom har Arnljots mor, Unn, smitt planer om att Jämtland ska bli ett fritt och självständigt rike under Arnljots ledning. Tinget församlas, där Arnljot förväntas få upprättelse och bli vald till Jämtlands konung. Arnljot bryter tingsfriden genom att dräpa sin rival Gudfast. För detta brott döms han fredlös och tvingas fly ut i vildmarken
Akt II: Fem år senare vid Järpströmmen
Arnljot lever i vildmarken tillsammans med sameflickan Vaino. Han är ständigt hotad tilllivet, dels av jämtarna, som söker hämnd, och dels av den grymme nåjden Ubma, som vill finna hans gömda skatter. Här genomgår han en själslig kris som leder till omvändelse.
Akt III: Stiklestad 20 Juni 1030
Den avsatte norske konungen Olav har efter flera år i landsflykt samlat en här för att erövra och med våld kristna Norge. Arnljot ansluter sig till honom och kämpar vid hans sida. Efter en ödesdiger strid mot bondehären återförenas han slutligen med sin älskade Gunhild.
